Jag tycker om att vara ensam mycket. Att sitta för mig själv bara och ta det lungt osv ..
Men jag hatar när man känner sig ensam. När man känner att man inte har någon att prata med eller vända sig om till.
Även fast man har det. Så kan det vara jobbigt att berätta saker för någon som man igentiligen inte vill berätta för någon. Men man känner att man måste. Sånt är jobbigt.
Då brukar jag inte riktigt veta vad jag ska göra. Men det brukar vara så att jag tar saken i egna händer ändå.

Jag har mycket saker som jag hellre håller inom mig än att prata med någon.
Men det börjar bli jobbigt. vad gör man nu?